Eating and reading are two pleasures that combine admirably- CS Lewis

VM-uppehåll och personbästa!

Hallå allihop, jag är tillbaka! Som ni kanske har märkt har jag varit lite frånvarande i bloggandet under den senaste tiden.

Jag har nämligen varit fullt upptagen med att sitta inne och titta på tv. Säga vad man vill om olika sportevenemang men det finns ingenting som är så roligt som fotbolls-VM.

Någon mer än jag som suttit med näsan några centimeter från tv-skärmen och skrikit, gråtit och jublat den senaste månaden?

Sverige i kvartsfinal för första gången sedan 1994, hur underbart liksom…? Lite synd så klart att de inte tog sig vidare därifrån men är det några jag kan gå med på att få slå ut Sverige så är det just England. Mitt andra favoritlag i VM.

Personligen tyckte jag att England var värda att vinna. De spelade underhållande och bra fotboll utan filmningar och inget tjafs mot domarbesluten. Sådant gillar jag! Det gladde mig därför oerhört att se Brasilien, Argentina och Uruguay bli utslagna.

Jag menar, kom igen Neymar! Fakea en skada och sedan rulla hela vägen ut till omklädningsrummet och tillbaka – inte okej!

Nu blev det ju tyvärr varken Sverige eller England som vann guldet men jag ser väldigt mycket fram emot EM om två år. Sverige mot England i EM-final i London, det vill jag se år 2020. Will it come home then? Eller får vi svenskar bada i fontänen på Sergels Torg?

Grattis Frankrike, förresten! Allez les Bleus !

Det andra ämnet vi måste behandla idag har med träning att göra. Nämligen min egen träning.

Jag tänker här och nu ta tillfället i akt och skryta en aning över att jag idag har slått personbästa i marklyft!

På nyårsafton angav jag två löften. Det ena var att besöka minst två nya länder under 2018, redan avklarat. Italien och Tjeckien finns numera med på listan. Det andra var att klara av att lyfta 65 kilo i marklyft innan årets slut.

16 juli 2018. En dag som kommer gå till historien. Eller som i alla fall jag kommer komma ihåg ändå tills imorgon.

För drygt en månad sedan skadade jag ryggen till följd av för mycket marklyft med dålig teknik. Jag fick dra på mig dumstruten och snällt vänta ut skadan innan jag började träna igen. Då med betydligt lägre vikter än tidigare.

Jag kände mig därför lite extra stolt idag, både över att jag klarade mitt mål fem månader ”för tidigt” men också för att jag faktiskt kämpat hårt med att komma tillbaka från skadan genom att långsamt bygga upp en bra teknik och därefter lasta på mer vikt.

Det går att nå målen man har satt upp men det krävs lite tålamod och ett annat ryggskott för att förstå hur dumt det är att lyfta tunga vikter med kass teknik.

 Keep calm and continue loving football and deadlifts!

 //Ellen

Litteratur