Eating and reading are two pleasures that combine admirably- CS Lewis

Ryggskott och Girl Power

Happy Sweden-day you all! Trevligt med nationaldag, eller hur? Själv har jag mest sovit bort den efter en hård AW med före detta arbetskamrater igår.

Att vara sängliggande är inget ovanligt för mig på sista tiden. Förra veckan, efter för många tunga marklyft, åkte jag nämligen på ett akut ryggskott. Ryggen var så utsliten av all hård träning (och kanske lite slarv med tekniken stundtals) att det räckte med att lyfta upp en halvfull resväska för att det skulle knäcka till i ländryggen.

Känslan som uppstod kan jag bäst beskriva som att det sattes fast två dragkrokar i kroppen, den ena strax under skinkorna och den andra i svanken, sedan satte sig någon i varsin bil (som dragkrokarna sitter fast i) och ställde sig på gasen.

Det var som att någonting slets sönder inne i kroppen. Efter det ägnade jag några timmar åt att ligga handlingsförlamad på golvet och gråta tills jag äntligen klarade av att krypa bort till badrummet för länsa skåpet på värktabletter.

Eftersom jag är skadad får jag inte träna på ett tag och alla ni som känner mig kan nog räkna ut vad jag tycker om det. Jag säger som ett av barnen på jobbet när han måste smaka på mat han inte gillar ”jag älskar inte det här.”

Att vara skadad och knappt kunna röra sig normalt har väl egentligen bara en fördel. Att man får kolla på serier hur mycket man vill! Så länge man inte är totalt knockad av alla värktabletter då vill säga.

Så dags för lite serietips i girl power-anda från en tjej som för tillfället har en del minus på power-kontot.

The Handmaid’s Tale

Ny favvoserie hemma hos mig! En dystopi, precis som Black Mirror, men med helt annat budskap. Istället för att skildra ett välutvecklat samhälle som tänker åt oss vrider The Handmaid’s Tale progressionen tillbaka cirka 150-100 år.

Serien visar upp bilden av religion när den är som sämst. Relativt tidigt i serien får vi tittare veta att det varit ett krig som verkar ha haft som följd att de flesta människor blivit sterila.

I Gilead, landet där serien utspelar sig vilket är tidigare norra USA någonstans i närheten av Boston, har en grupp fanatiskt religiösa människor tagit över samhället i syfte att lösa befolkningskrisen.

Det finns nämligen ett fåtal fertila kvinnor i Gilead och de måste därför användas på det mest effektiva sättet. Hur gör man då för att få kvinnor, som tidigare levt ett normalt liv med partner, barn, jobb, spinningpass och fika med väninnor, att befolka ett helt land? Jo, man tar ifrån de sina rättigheter och sitt människovärde.

För att riktigt få de här kvinnorna (the handmaids) att förstå vad som är deras enda uppgift förändras hela samhället till någon slags blandning mellan ett förhistoriskt och ett kommunistiskt samhälle.

Teknik och kultur är förbjudet, enbart män får arbeta, förutom som hembiträde eller som aunt – den som lär upp nya handmaids, äganderätten är mycket begränsad, människor delas upp efter sin status och klass och kvinnor ägs av sin pappa eller sin make.

För att det här mönstersamhället ska fortsätta att växa blir the handmaids upplärda till underkuvade och lydiga avelsdjur. Sedan inkvarteras de i barnlösa familjer för att rituellt våldtas en gång i månaden – all in the name of God!

Men även solen har sina fläckar! I och runt omkring landet finns det de som försöker göra motstånd mot Gileads samhälle.

Deras kamp och the handmaids ovärdiga liv är otroligt intressanta att följa och serien är därför väl värda att titta på trots att man ofta blir frustrerade och förbannad på de religiösa fanatikerna.

Elizabeth Moss, som spelar huvudrollen, är klockren rakt igenom och en sådan begåvning att det räcker med enstaka blickar från henne för att vi tittare ska kunna leva oss in i hela hennes känslospektrum.

Jag är så engagerad i serien och skådespelarinsatserna att jag har ofta kommer på med själv med att ha ansiktet cirka 10 centimeter från skärmen.

Den är dessutom en viktig påminnelse kring hur samhället, sorgligt nog, ser ut i vissa delar av världen och inte minst hur kvinnor fortfarande betraktas som ägodelar.

I andra säsongen får vi tittare en inblick i de fruktade kolonierna, dit människor skickas som inte lyder Gileads lagar. De för osökt tankarna till Nazitysklands koncentrationsläger.

 

Big Little Lies

På Madeira förra sommaren läste jag den här boken och blev helt såld. Några veckor senare såg jag teve-serien och tyckte att den var riktigt bra men inte lika bra som boken. Oavsett om boken är bättre eller inte ska man absolut se den!

Serien handlar om tre kvinnor med olika bakgrunder vars liv flätas ihop på grund av att deras barn börjar på samma skola. Två av kvinnorna, Madeline och Celeste, känner varandra sedan tidigare eftersom de bor i samma fancy kvarter i Monterrey i Kalifornien. En ändring från boken som utspelar sig i Sydney.

Den tredje huvudkaraktären, Jane, är en ung ensamstående mamma som flyttar in i kvarteret och blir vän med Madeline och Celeste.

På utsidan ser kvinnorna ut att ha bra liv, inte minst Madeline och Celeste, med dyr villa, bra jobb, lycklig familj och så vidare. Men som vi alla vet kan man inte döma en bok efter omslaget. Notera göteborgshumorn som slank in där!

Vi tittare förstår tidigt att någonting allvarligt har hänt. I samband med en fest på barnens skola har en person blivit mördad. Under seriens gång grävs det fram fler och fler detaljer som kan ge ledtrådar kring vem som är den mördade och vem som är mördaren.

Ett parallellt spår finns även i både serien och boken där barnen är inblandade och historier om mobbning kommer fram i klassen som huvudpersonernas barn går i.

Ju längre vi följer karaktärerna och ju mer detaljer som kommer upp till ytan, både kring mordet och mobbning, krackelerar fasaden för de perfekta kvinnorna i området.

Serien tar upp ett antal tunga ämnen såsom kvinnovåld, utfrysning, otrohet och våldtäkt. Det är svårt att inte bli berörd av karaktärernas livsöden och spänningen är hela tiden på topp då man får mer och mer insyn i mordet allt eftersom.

Precis som i The Handmaid’s Tale innehåller serien några fantastiska skådespelarinsatser. Bland annat har hela Sveriges loverboy Alexander Skarsgård en stor roll som han fick en Emmy för. Väl värt att titta bara för den sakens skull!

Förutom att historien, i både boken och serien, är awesome inleds varje avsnitt med ett riktigt fängslande och snyggt intro.

Flera bilder på huvudpersonerna och det som komma skall i avsnitten har klippts ihop i långa tagningar och skapar en lite mystisk känsla. Lägg sedan till att låten Cold Little Heart med Michael Kiwanuka spelas i bakgrunden för att få rejäl gåshud.

//Ellen