Jag har nu fått upp ögonen för Jenny Fagerlund. Detta är hennes andra bok efter debuten Drömstigen. Just den boken har jag inte läst dock. Denna bok lyssnade jag i alla fall igenom när jag var på resa till Stockholm härom veckan. Riktigt bra lyssning, och antagligen läsning också om man valt det.
Boken handlar om Linda, en karriärkvinna som har det mesta man kan tänka sig, men som siktar ännu högre. Hon har en fin lägenhet med en karriärman i Stockholms innerstad, ett bra jobb som journalist på en tidning, vänner som hon umgås med och en familj som finns där för henne. Men hon vill högre och får ett jobb som journalist i London. Allt ser sovande ut, och hon instagrammar lyckligt om den fina ytan. Fram till dagen då hon ska avsluta sitt jobb, för samma dag får hon ett telefonsamtal om att hennes tjänst i London dragits in. Initialt fortsätter hon som om inget hänt, hon håller i hejdå-fest och instagrammar vidare. Tillslut berättar hon vad som hänt för sin bästa vän samt sambon. De vill två helt olika saker; antingen att hon öppet visar vad som hänt, eller att hon spelar med. Hon går efter sambons förslag och spelar med. Hon berättar ingenting för sin föräldrar (som enligt Linda sätter stor press på henne att lyckas) utan åker utan deras vetskap till mostern som familjen sedan länge ej har kontakt med. Hon råkar bo i Båstad. Ska livet på ytan fortsätta? Eller kommer Linda någonsin berätta om vad som egentligen hänt?
Det här är en oerhört varm, fin roman som inte är som alla andra feelgoodhistorier. Berättelsen är sådär lagom overklig som dessa historier har en tendens att ha, men den rymmer också mycket allvar. En av sakerna jag gillar mest med boken är hur tennisen och vägen mot toppen skildras. Det är en tuff väg, där motstånd finns lika mycket på, som utanför, banan. Jag har ju själv spelar mycket badminton och kan därför känna igen mig i bokens resonemang kring tennisvärlden. Allvaret är lagom stort och frågan kring hur viktigt yta egentligen är lirkas sakta men säkert upp. Boken känns väldigt aktuell helt enkelt. I en värld där yta ses på sociala medier kan det bli lätt att spela med utan att vara helt ärlig.
Helt klart en av de bästa feelgood-böckerna under året! Ska du läsa en (eller två) rekommenderar jag denna samt Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt. Läs, bara läs!
// Johanna
1 kommentar(er)
